In Backe we trust – New York Red Bulls

Vi reste till New York för att gå på fotboll, här har ni storyn!

New York City - från Hasse Backes balkong

Torsdag – En inställd träning är också en träning

”Vilken jäkla skitmatch du fick se!” Det är Göran Aral – assisterande tränarens – första ord till mig efter matchen.

Strax därefter kommer huvudtränare Hasse Backe in och slänger ur sig en ”det här var den sämsta matchen vi har spelat sedan jag tog över laget”. Till saken hör att laget, New York Red Bulls, just har vunnit över Kansas City med 1-0 och säkrat en plats i slutspelet… och vad dessa båda två herrar har missat (eftersom det är vardagsmat för dom) är att jag sitter i ett omklädningsrum efter matchen och pratar löpvägar med Tierry Henry och Juan Pablo Angel. Skitmatch? Herregud, för en fotbollsnörd som mig så väger det upp ca 30 Trelleborg-Åvidaberg i rad på ett stelfruset Vångavallen… Äh vadå 30, säg 300.

För mig så är fotboll faktiskt så mycket mer än bara dom där 90 minuterna.

Men låt oss ta allt från början. När jag landar i New York så regnar det. Inte bara det, det ligger ett mail i inboxen från Backe där han skriver att stormvarning är utfärdad så träningen jag skulle få titta på är inställd. Killarna ska bara köra lite gym, sen får dom ledigt resten av dagen. Känns sådär när man suttit på ett plan i över 7 timmar. Men är man intresserad så är man! Jag bestämmer mig för att åka ut till träningsanläggningen i Montclair, ca en timmes färd från Manhattan, ändå. När jag tar beslutet så har jag Tierry Henrys bravader i bakhuvudet. Jag vet inte om ni har hört om det, men han åkte faktiskt tåget ut till sin första match med laget. Varför ska då jag, som ligger strax under honom lönemässigt, vara finare? Jag hoppas bara att han var smartare än mig och hoppade av vid rätt station. För jag missbedömde det hela ordentligt och hoppade av 4 stationer för tidigt. Mitt i den där stormen som tvingade laget att ställa in träningen. Efter många om och men, framförallt efter över en timmes promenad i hällregn, så hittar jag träningsanläggningen som är väl gömd bakom ett universitetsområde.

Beslutet ska dock visa sig vara helt rätt. Ni vet att jag gillar fotboll. Allt som har med fotboll att göra. Att då få se från nära håll hur man jobbar inom olika klubbar är både värdefullt och extremt intressant för mig. Och tas man emot av en, som alltid, trevlig och pratglad Backe så kan det bara bli bra! Kan nästan inte tänka mig att det finns andra fotbollsprofiler som har haft så tunga uppdrag som Backe, som älskar att prata fotboll och gör det så öppenhjärtat som han gör. Det spelar ingen roll vad det är, allt från obskyra argentinska spelare till hur mexikanska fotbollsförbundet styrs. Från Manchester City träningar till dom skumma turerna kring Notts County.

Mina frågor kommer dock mest att handla om omställningen till att leda ett lag i MLS. En liga som många ser lite som en ”kyrkogård” dit gamla storheter åker för att mjölka ut några sista dollar innan dom lägger skorna på hyllan. Jag vill veta skillnaden i att leda lag i länder som Grekland, England eller Mexikanska landslaget och nu vara huvudansvarig för New York Red Bulls. Det är ju en helt annan press vi pratar om. Backe påstår att Manchester City nog är det häftigaste uppdraget han har haft på alla sätt och vis. Samtidigt så ser jag på honom att han verkligen menar att det som har varit, har varit och att det inte är något han längtar tillbaka till. I alla fall inte just nu. Han ser ut att vara väldigt nöjd med sin nuvarande situation. Både med att bo i en av världens häftigaste städer och vara med i en klubb som växer och satsar hårt. Dom har just byggt en helt ny arena samt, ej att förglömma, värvat spelare som Tierry Henry och Rafa Marquez. Spelare som hade platsat i vilken europeisk storliga som helst. Backe är inte heller sen med att påstå att MLS faktiskt har gått om både NHL och NBL när det gäller publiksnitt. Fotbollen är på seriös frammarsch i USA! Att då få vara med i en klubb som satsar hårt är en utmaning som Backe tar på väldigt stort allvar.

När jag senare får se hela New Yorks skyline från Backes balkong förstår jag att han trivs! Med den utsikten och bara 10 minuters båtfärd från Manhattan så kan jag inte se hur man skulle vantrivas.

Backe och Aral trivs på fotbollskontoret. Kan det vara längtan efter en hederlig svensk gillestuga som skapar trivselkänslan?

Fredag – Regnig träning

Här ser du Henry i kvadraten samt här tränar han avslut på fredgsträningen

Regnet har lättat lite på fredag och eftersom det är match på lördag så går det enligt tränarstaben inte att ställa in ännu en träning. Jippie säger jag och sätter mig på det där tåget ännu en gång! Nu vet jag ju även var man ska hoppa av! Andra dagen kring laget blir även den högintressant. En fördel med att få se en klubb från ”insidan” på det här sättet är att man får chans att prata med alla andra runt laget. Alla dessa, utåt sett, anonyma människor som samtidigt är nästan minst lika viktiga som spelarna. I vissa fall även viktigare för att klubben ska fungera. Juan Romero, med titel team administrator är en av dessa killar. Juan ser rätt ung ut, han kan inte vara över 25 och han offrade själv sin egen fotbollskarriär för studierna. När det var dags för universitetet så rök fotbollen till förmån för jobb för att kunna bekosta studierna. Där har vi kanske ett exempel till varför fotbollen som är den största sporten i landet i antalet utövare på ungdomsnivå, inte blivit större ännu. När man kommer upp lite i åldrarna och man ska kombinera med studier så finns det inte samma ekonomiska möjligheter som det finns för andra sporter i USA. Då tvingas många att sluta till förmån för utbildning. Där tappar man mycket talang på vägen tror jag.

Juans uppgift är att vara i princip överallt. Som administratör så fixar han allt det praktiska runt laget. Alla resor, biljetter till anhöriga och vänner, ackrediteringar, mm. Han är tillgänglig 24/7 och till lagets disposition för vad som än behövs. Lite skämtsamt så berättar han att den svåraste uppgiften är att dela ut dessa gratisbiljetter. Vem man sätter bredvid vem är tydligen viktigare än vad man kan tro ibland…

Juan Romero, ständigt med telefon i handen...

En annan viktig kille är materialaren Fernando Ruiz. Han är den första jag träffar när jag anländer till träningsanläggningen. Han kommer och möter mig i sin lilla golfbil som han kör med överallt. Dom korta sträckorna jag får möjlighet att åka med honom räcker för att han ska hinna dra skröna efter skröna. Fernando har nämligen varit i klubben i princip längst av alla, sedan 1996. Han fullkomligt älskar sitt jobb och verkar trivas med varenda sekund. När dom andra flyger till matcherna, så packar Fernando minibussen med allt som behövs och sätter sig och kör för att tröjor och annat ska finnas på plats till match. Förstår inte hur en människa kan vara så positiv hela tiden som Fernando är. Han är ta mig tusan även glad när han berättar att han egentligen inte gillar att köra dessa sträckor. Fernando är även den sista man träffar när man är och hälsar på, då han envisas att köra mig tillbaka till tåget i sin taklösa golfbil trots ösregn.

Att få träffa dessa människor och få höra deras historier är guld värt. Att få höra hur dom ser på laget inifrån är ovärderligt. Dom träffar ju spelarna mer än vad spelarnas respektive flickvänner gör! När Fernando berättar om vilket lyft ”los suecos” har varit för laget, så tycker jag att det väger tungt. Han vet, om någon.

Fernandos bil, Fernandos kontor...

Lördag – Solsken och match!

El Pastor

En självklarhet för mig när jag är ute på fotbollsresor är att försöka kolla hur fansen förbereder sig inför match. Supportrarna är ju en viktig del av fotbollskulturen. I slutändan är det ju dom som konsumerar slutprodukten. Efter att ha varit i kontakt med Empire supporters club (ESC) som är lagets officiella supporterklubb så får jag reda på att dom alltid samlas på restaurang El Pastor i Newark. Restaurangen är väl inte direkt i närheten att få en stjärna i Le guide rouge de Michelin, jag tror att korvgubben som står på Stureplan kl 03.00 på helgnätter har större chans… Men stället har sin lilla charm. Här får jag i alla fall möjlighet att samtala och umgås med fansen. Det visar sig vara en splittrad skara av personligheter. Jag fick träffa allt från byggarbetare från Newark till advokater från Manhattan.

Vem man än pratade med så finns det dock en gemensam nämnare. I princip ALLA har utländsk bakgrund. Det var allt från Colombianer till Engelsmän. Polacker till Mexikaner. Argentinare till Kroater. Ja ni förstår. Folk som hade fotbollen med sig i blodet när dom flyttade till USA. Det är där USA verkar ha sin framtid, i alla dessa invandrare från länder där fotboll är så mycket mer än bara ett jippofierad maskineri för att sälja popcorn. Fotboll är en sport som ska vara förknippad med passion. Och med passion menar jag inte idiotisk huliganism, det är helt skilda ting. Som tur är såg jag inga spår av det under mina timmar med ESC gänget. Det var väldigt civiliserat, om än lite överförfriskat. Mest pratades om… ja, FOTBOLL. Måste även ge ESC gänget beröm för att dom höll igång hela matchen och hejade fram laget. Med hejaramsor på både engelska och spanska!

Film från klacken här samt här har du en till!

Brian Bonilla, stort Coalesce, Misfits samt NYRB fan och killen bakom dessa tröjor

Tröjor kan beställas för självkostnadspris ($20 ink frakt) här.

Matchen då? Tränarduon Backe/Aral kanske har en poäng i att det inte var den mest välspelade matchen man har bevittnat. Framförallt förstår jag deras frustration som tränare när man har möjlighet att ”stänga” matchen flera gånger om, på snabba omställningar men misslyckas med det. Istället är man nära att släppa in en sen kvittering. Men underhållningsvärdet var det inget fel på. Chanser åt båda håll i en riktigt fin arena med en klack som höll igång hela matchen. Som fotbollsälskare kan man inte begära mer.

Förutom att få diskutera matchen med spelarna efteråt. Ja just det, det fick jag ju också göra!

Finkostym på

Mitt tips, åker du till New York och det spelas match på Red Bull Arena, se till och gå på den! Tar du med dig en stock snus till svenska tränarduon, så är det inte omöjligt att du också får special treatment!

/Jose på äventyr

Behöver du hjälp med att sy ihop en fotbollsresa till New York, kontakta Steve Perryman här

Bilder

Samling på träning

Det här tåget tog Henry till sin första match med laget

Matsalen

Skoputsare sökes!

ESC polska falang...

Red Bull Arena innan match

Uppvärmning

Match!

ESC

ESC

Jag har varit på 9 olika amerikanska arenor. Gemensamt? ALLA pressrum har en sån här

Red Bull Arena pressrum

På video genomgången dagen innan match så varnade Backe för Kansas "Brolinare". Dom körde en sådan frisparksvariant på övertid som var nära att gå i mål!

Hasse Backe gör press efter matchen